Hej Stövarvänner!!

Jag heter Jerry och bor i Norrlands huvudstad (Umeå). Jag har ägnat mig åt jakt ända sen jag var en liten grabb. Trots att jag växt upp i betongdjungeln så har jag haft den turen att pappa kom från norrlands inland och därav så har jag fått tillbringa många höstar och somrar där. Jag har alltid älskat jakt och som barn blev det självklart att nästan alla lekar hade nått med jakt att göra. Sköt jag inte stubbar så sköt jag någon i familjen. Under hela min uppväxt så har jag haft jakthundar runt omkring mig, framförallt då jämthundar, eftersom hela min släkt är fanatiker i älgjakt med löshund.

När jag var liten så ville jag alltid ha en jakthund men som alla vet så är det ju ett ganska stort ansvar att ha hund och en grabb på 10 år kan nog inte ta hand om en hund själv. Därför var det ganska bra att ha en lillebror som jag tvingade till att springa och skälla i skogen! Min mor som inte jagar har också varit en stor del till att jag blev som jag blev hon har alltid ställt upp och varit med och stöttat mig i mina ”låsas” jakter och fått mig att respektera djur och natur, för man tar bara det man ska äta upp eller hur? Jag har aldrig fått lära mig att jaga bara för att döda, utan man jagar för det är kul och sen är det väldigt nyttigt och ekologiskt.

När man sedan blev gammal nog att få följa med på den årliga älgjakten så byttes leken ut mot allvar och man fick vara med på riktigt. Då först blev allt som jag lekt och drömt om sant, jag fick först sitta på pass och oftast då med pappa eller farfar. Till farfar fick jag vara ögon och öron och radioansvarig. Jag minns att även fast jag inte skulle få skjuta så var just det att få vara med någonting stort för mig. Det var Många nätter jag inte kunde sova på grund av att jag var så himla förväntansfull av vad nästa dag kunde ge. Jag kommer ihåg att varje morgon när jag vaknade så sprang jag till fönstret i jaktstugan för att se om det var dimma uppe i berget där vi skulle jaga, för var det dimma så blev det ju en ännu längre väntan på att få fara ut i skogen. Och jag blev lika arg och besviken varje gång dimman förstörde jaktdagen. Mitt nästa steg i utvecklingen som jägare var att få följa med farbrorn och hunden, det var ju ännu större än att få sitta på något pass. Min farbror som är en riktig naturmänniska och jägare har jag lärt mig oerhört mycket, han har lärt mig att bli en hundförare och hur man lever som en! Han är en lång och reslig karl och färdas genom skogen som om han flög över marken, jag hade alltid svårt att hänga på när vi skulle genskjuta gångstånd eller sken älgar. Och en sak som han också lärt mig är att vara tyst i skogen. En gång när jag var med honom och jag hade en förbannad hosta och snuva så var jag så rädd att hosta eller snörvla att jag lät snoret rinna och tog sur mossa och pressa vattnet ur den så att det som klia i halsen skulle mildras lite mindre. Han kollade bak på mig och skrattade när han såg hur jag såg ut med snor rinnande ner till hakan och mossig runt munnen, men tyst var jag iaf!

Sedan blev jag så gammal att jag fick ta jägarexamen och sitta själv på pass, och alla som vet att har man en gång börjat gå med hund så är det inte så kul att längre sitta på pass. Jag ledsnade ganska snabbt på det och bestämde mig att köpa en hund. Men vad skulle det bli för hund? Älghund hade ju hela släkten så det var ju svårt att få någonstans att jaga med en sådan. Så jag stod och valde mellan en trädskällare eller stövare. Jag hade absolut ingen erfarenhet av någon av dessa jakthundraser och jaktformer. Men jakthundar och jakt kunde jag, så av någon anledning valde jag stövare och det blev en finnstövare, Asplidens Nosler. Jag tackar än idag någon övre makt som fick mig att välja just den hunden och den rasen. Jag blev fast från första drevet jag hörde. Dom första åren var ju som alla andra stövarägare också har fått erfara ganska jobbigt, bor man i stan och i lägenhet så händer det ju lite olyckor ibland, tror min hund förstört saker för mer pengar än vad han kostat. Men allt det där glömmer man lätt bort när man får komma ut och släppa hunden. Som ni säker har förstått så betyder jakt och löshunds jakt ganska mycket för mig, allt har formats ända sen jag var en liten pojke. Det är därför jag vill bevara löshundsjakten i all framtid och att mina barn och barnbarn ska få samma uppväxt som jag fått.

Vi blir mer och mer urbaniserad och folk tränger ihop sig i städerna. Vi betraktar naturen från tv soffan istället för att vara ute i den och ta del av vad naturen ger. Det är därför jag nu gjort en blogg om hur det är att vara stövarjägare och vilka faror som hotar den. Vi är alla medveten om att vargen breder ut sig i allt större utsträckning och att även vi här uppe i norr kanske går en tråkig framtid till mötes. Därför vill jag bidra med något, med fakta och information om jakten med stövare och dagens rovdjurspolitik, det kanske väcker någon tanke hos vanligt folk att det kanske inte är så himla skoj att leva med rovdjur och att få sitt liv förstört. Jag kommer att kämpa för jakten i all framtid för jag vill kunna ligga och berätta jakthistorier för mina barnbarn som min farfar gjorde för mig. Jag vill att dagens och framtidens ungdomar ska få uppleva det som jag fått uppleva med jakten och naturen. Hoppas ni besöker min blogg och att vi alla hjälps åt och bevara vår stövarjakt!

Med vänlig hälsning // Jerry Jonsson

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag erhöll idag tidningen Jägaren och upptäckte att allt går framåt och allt förändras i vår värld. Förr såg en varg ut som en varg men numera får den se ut hur som helst. Pärmbilden på det i dag erhållna exemplaret av Jägaren visar nämligen...

  Hej, Som ni ser så har inte mina inlägg duggat tätt den senaste tiden. De beror på att tiden och orken inte räcker till. På jaktfronten har de inte hänt så mycket. Jakten är i stort sett över. Snön och skare sätter stopp för all jakt med ...

  Hej, I helgen kommer det att hållas ett unghund-SM för Hamiltonstövare att genomföras. Hittills är det 60 hundar anmälda. Villkor för deltagande: Hunden (Hamiltonstövaren) får ej ha fyllt 4 år den dagen som provet genomförs. Pr...

  (En extremt viktig varg i Sverige, men på andra sidan östersjön kallas dom hybrider)   Då får alltså den extremt viktiga ”varg” tiken leva kvar ett tag till. Förvaltningsrätten i STOCKHOLM tog beslutet idag att skyddsjakten på gu...

  Hej,   När man har en bit att köra till sin jaktmark så är det svårt att avgöra hur vädret ser ut dit man ska. De blir som svårt att planera om man verkligen ska fara ut eller inte. I lördags var det en sån dag som gjorde att man tvekade. Fö...