Var inte en sväng och läste på www.de5stora.se , det är ett rovdjurcentrum som ska informera och sprida fakta till allmänheten om dom stora rovdjuren. Staten pumpar in en stora summor pengar varje år som ska räcka till material och forskning, pengar som tas från oss jägare och skattebetalare. Deras mål verkar vara att en dag få människor som bor med rovdjur att lära sig acceptera dom, skador och dylikt ska vara en del i livet med dom stora rovdjuren.

De5stora ska nu hålla ett seminarium om varg och hund den 7 november, där ska dom diskutera frågor om ”När möts hund och varg? Vad händer när de möts?” och ”Vilka skydd finns och hur fungerar de?” det är några av frågorna som ska bearbetas under dagen. Det som förbryllar mig är att dessa forskare som leker med våra skattepengar och är välutbildade inte fattar mer än dom gör?

För vad händer när en hund och varg möts? Ja den blir attackerad och förmodligen dödad, hinner den inte till husse så är det kört. Varför ska dom hålla på att lägga ner tid och stora resurser på något som redan man visste för 100 år sedan? Skydd? Ja vad finns det för skydd? Pinglor som ska göra vargen rädd när hunden kommer, är det inte konstigt när inte ens vargen är rädd för oss människor varför ska den vara rädd för en pingla? Här nedan kan ni se hur det sluta för en hund som bar pingla. Sen finns det en väst gjord på kevlar, jag har själv testat en sådan och den är klumpig och varm, inget för min stövare som ska jaga både när det är varmt och kalt med mycket snö!

Så vad har vi lärt oss av det lilla jag skrivit? Jo att varg och löshundsjakt inte går ihop, finns några undantag där vargen lämnar hunden ifred men det är inte vanligt, i det stora hela så tar vargen hunden och lämnar oftast inget kvar. Lösningen på problemet är att det inte finns några vargar där man ska jaga med hund. Men vart kommer det finnas såna marker om 5-10 år?

Läs om seminariet: http://www.de5stora.se/aktuellt/kalendar...ID=4552

I 50 minuter hade hamiltonstövartiken Skånmarkens Visa drivit hare tappfritt. Plötsligt tystnade drevet bara 300 meter bort från ägaren Jens Olsson, Edsbyn.

– Först hade jag inte tanke på varg, utan funderade mer på om haren krupit under. Jag gick med hjälp av pejlen mot den plats hon drev och när jag var ungefär 30 meter ifrån ropade jag, berättar Jens.

– Då rasslade det till i ungskogen och förflyttade sig. Då förstod jag att det var varg och sprang mot platsen. Men det var för sent. Vargen bar iväg med Visa när jag kom, hon levde och tittade på mig...

Visa var svårt biten och efter samråd med veterinär avlivades hos på veterinärklinik.

– Visa tog upp haren kl 13.00 och strax före 14.00 blev hon tagen av varg, en eller flera. Men det märkliga är att jag tidigare på morgonen suttit och eldat bara 150 meter ifrån den plats där vargen tog henne.

Läs mer: http://www.jaktjournalen.se/index.php?id=5138&avd1=0

Kommentar: Ja ännu en jaktkompis har gått en hemsk död till möte, ingen förstår nog hur det är att förlora sin bästa vän till vargen. Allt det våra förfäder byggt upp går nu sakta men säkert i graven, dom lämnade sitt jordeliv med en levande landsbygd och nu vrider dom sig i graven när en jakthatande generation tagit vargen som symbol för deras kamp mot jakten.....

Vargen var några meter bort
Ett par timmar senare, någon kilometer från Agnes bostad, dök vargen upp igen.
Barbro Jonsson var ute och promenerade med sin hund när hon upptäckte vargen bakom sig och att den sprang mot henne.
– Jag fick tag på ett plaströr att slå med i fall den skulle anfalla, berättar hon för VF.
Vargen backade undan men bara för att sedan närma sig på nytt.