En stövarjägares liv

Alla inlägg den 10 oktober 2012

Av stovarjagaren - 10 oktober 2012 12:37

 

Bildtext: Den sista människoätarvargen i trakten av Orléans i Frankrike. Den rev och åt upp en 8 årig flicka år 1854 och sköts av den ökände tjuvskytten Blaise Basset som hade dömts hela 24 gånger för tjuvskytte. Vargen finns i Musée des Sciences Naturelles i Orléans och restaurerades och nymonterades av artikelförfattaren på 1960 talet. 

Om vargarnas genetik och inavelsproblem

 

Som jag tidigare skrivit så finns det ingenting som är så brokigt som den svenska vargstammen och den finska kommer nu inte heller mera långt efter. Forskarna vet inte mera hur en varg skall se ut och enligt herrarna i Uleåborg som forskar i deras DNA så står det illa till med genetiken hos de finska vargarna. Dethär är ingen nyhet för det är en sak som jag påtalat redan under många år. När jag i tiderna var chefskonservator vid Helsingfors Universitets Zoologiska Museum så såg en varg ännu ut som en varg men nu får vargar se ut hur som helst. Det enda undantaget utgjordes av de sovjetryska gränshundarna som utgjordes av korsningar mellan varg och laika. De rymde då och då och sköts bort. Jag har haft sådana på mitt dissektionsbord. Dessa korsningar är mycket vaksamma men skäller inte. De har nu ersatts med elektronisk övervakning.


Nu förekommer det massvis med korsningar av alla de slag. Trafiken tycks vara mycket lukrativ och avelsstationer finns också åtminstone i Finland. Mest tycks dessa byrackor dock produceras i Ryssland. Enbart ryssen Bologov har sagt att han i ryska Karelen nära den finska gränsen har släppt lös över 70 "vargar". Han finansieras av olika "naturskyddsorganisationer". Korsningarna består av korsningar mellan varg och husky, tjeckisk schäfer och laika. De förekommer nu förutom i västra Ryssland också i Finland, Sverige, Norge och Tyskland. Man håller på att helt fördärvar den sibiriska skogsvargen i naturskyddets namn och ersätter den med dessa missfoster i en snabb takt. Samtidigt struntar man blankt i Bernkonventionen som länderna signerat. Den stipulerar att korsningar mellan hund och varg bör skjutas bort omedelbart när dessa påträffas för att hålla vargpopulationerna rasmässigt rena. Det gör man inte utan vårdar dem ömt som "genetiskt värdefulla". Vi har de svenska rackorna som flyttats hit och dit och i Finland blev det ett förfärligt liv när den radiohalsbandsförsedda "byrackan" "Auli" sköts i Pöytyä.


Det är inte märkligt att forskarna nu får konstiga resultat vid DNA undersökningarna eftersom vargarna till en stor del inte mera är vargar utan "byrackor" av allehanda hundhärkomst. Vill man omöjliggöra livet och människornas trygghet och utkomstmöjligheter på landsbygden så är varg/hundkorsningarna ett bra verktyg eftersom de lätt blir stationära vilket inte verkliga vargar blir. De är oberäkneliga i sina vandringar. Snart är rendriften, boskapsdriften och jakten en omöjlighet vilket får folk att överge glesbygden. Det är tydligen dit man strävar.


Det har talats om att man behöver 1 400 vargar i Sverige för att undvika inavel av de svenska vargarna. "När skall man få folk att begripa att antalet djur inte har någon betydelse om bara det genetiska materialet hos individerna är friskt?" Suckade genetikern Ulla Gripenberg som var min goda personliga vän vid Helsingfors Universitet på 1970 och början av -80 talet. Ulla var då en av de främsta genetikerna i världen. Antalet djur har ingen betydelse när det gäller att starta en avel om djuren bara är genetiskt friska men är det genetiska materialet dåligt så hjälper det inte med många djur.


Den mycket sunda och friska vitsvanshjortpopulationen i Finland startades från fem djur som överlevde transporten. Fyra hindar och en bock! Nu skjuter man över 25 000 i året och djuren är kraftiga och fina med stora troféer. Efter första världskriget fanns det bara 19 visenter kvar och de flesta kom från Skansen i Stockholm. Nu finns det flera tusen och dessa europeiska bisonoxar är genomsunda djur. Jag kunde ta många andra positiva exempel men låt oss också ta ett par negativa. Snöleoparden har ett mycket stort utbredningsområde över hela Himalaya och Altai etc. Hela populationen tycks vara genetiskt sjuk. Dödligheten bland ungarna är mycket stor eftersom de flesta lider av ett ärftligt ögonfel. Av den mongoliska vildhästen, Przewalskij-hästen finns det flera tusen men de flesta föl som föds är hingstar och dödligheten bland fölen är stor. Bara en del av stona är fortplantningsdugliga. Populationen är genetiskt sjuk.


Vi får inte bidra till att fördärva den sibiriska skogsvargen men något ansvar för dens existens har vi inte i Europa och jag begriper mig inte på varför den nu blivit så viktig att livskvaliteten och utkomstmöjligheterna för landsbygdsbefolkningen samt viltet skall komma i andra hand. Förr bekämpade man vargen. Nu odlar man dem och värnar sig om de mest märkliga bastarder. Dessutom är vargen ett av jordens allmännaste stora rovdjur. Den förekommer från Europa genom hela Asien förutom i regnskogen. Hela Kanada, Grönland och större delen av USA.

Jag förstår inte vansinnet! Ett litet gäng såkallade forskare idkar diktatur över landsbygdsbefolkningen!


Eirik Granqvist

Av stovarjagaren - 10 oktober 2012 10:27

 

Hej,


Nu är man hemma igen efter en kanon vecka uppe i Jämtland. Marken där levererar hyffsat med hare. Inte som andra år men ändå är de mycket bättre med hare där än på många andra ställen jag varit på i höst. Jag har haft fullt hus hela veckan. Först så var mor och far på besök och jagade några dagar. Sen kom lillebror. De är tur man har hundar som kan jaga när man har jaktgäster med sig. Kul var det att lillebror fick skjuta en hare. Nu har han sagt att han ska med nästa sväng jag ska upp. Så man kanske håller på att lura in han på stövarjakten trotts allt.

             


De som var minder roligt var att det vart storm näst sista natten vi var där. De regnade 55 mm och blåste något enormt. Så jakten regnade ju bort de sista dagarna. Men man kan ju vända på det och säga att det var tur att det inte kom som snö. Då hade jakten verkligen varit körd för detta år. Nu finns det ju en möjlighet att man kan jaga sista delen av sin semester där uppe.


Nu laddar vi om och har några mysiga dagar här hemma.

Presentation

Omröstning

Nu går vi in på den andra halvan av jaktsäsongen. Vad tycker ni om det?
 Jagar hellre vitharar på barmark
 Har/rävjakt ska bedrivas på snö
 Vi får sällan snö där jag bor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards