En stövarjägares liv

Alla inlägg under november 2012

Av stovarjagaren - 9 november 2012 10:27

Hej,


Så då var fredagen äntligen här. Den kommer väldigt lämpligt eftersom det har varit mycket i rullning denna vecka. Jag har inte tappat hoppet helt om jakten. Än så länge finns det hopp och för oss människor är det ju de sista som överger en. Som jägare i dagens samhälle så slits man mellan hopp och förtvivlan. Jakten är en så stor del av mitt och många andras liv att ibland går det nästan till överdrift. Ibland till de bättre och ibland till de sämre. Men de är nyttigt att man håller sig uppdaterad och intresserad av vad som händer inom den jaktpolitiska världen. Hade man ingen gjort det så hade nog vi inte överlevt idag.

Nån gång hoppas jag att alla jägare och brukare kan dra åt samma håll och komma överens. De är alldeles för mycket bråk och gnäll inom alla led. Vi ser att våra motståndare växer ju mer vi bråkar. Men nån gång kanske det blir bättre. Och jag hoppas få vara med på den resan.


Önskar alla en trevlig helg och många långa drev och ståndskall!!!!


Om ni har någon fjällfisk i frysen så passa på att göra denna goda rätt i helgen..

 

Röding/Öring i messmörssås

  • 4 st portionsfileér av röding/öring
  • 3 dl grädde eller gräddmjölk efter samvete
  • 2 msk messmör av den vanliga sorten
  • salt & peppar
  1. Lägg fiskfiléeerna i en smord form. Salta & peppra något (gärna med citronpeppar)
  2. Stek i ca 10 min i 200 graders ugnsvärme.
  3. Blanda under tiden gräddmjölken & messmör. Det är lättare att blanda ifall man värmer gräddmjölken.
  4. Ta ut fisken & slå på gräddblandningen. Fortsätt grädda i ca 10min till
  5. Servera gärna med pressad potatis & kokta sockerärtor.
Av stovarjagaren - 8 november 2012 15:06

För cirka ett år sedan så drog lanstinget i Västerbotten in Ambulansen i Åsele kommun. Den täckte upp ett stort område i inlandet och var livsviktigt för stora delar av inlandet. Alla människor vill ju känna en trygghet där man lever och bor. Man vill ju att all räddningstjänst ska komma så snabbt som möjligt när det behövs. Nu har dom staten klippt bort det för många glesbygdsbor. Och vad skulle ni göra om ni hade barn eller gamlingar som kanske skulle behöva sjukvård snabbt? Skulle ni vilja bo kvar? Livskvaliten sjunger ganska snabbt om man tar bort sådan här saker. Men nu är det 2000-tal och de är i storstäderna det ska satsas. De folk som lever kvar i gelsbygden glöms helt enkelt bort eller rättare sagt inga politiker eller stadsbor bryr sig vad som händer utanför murarna.

 

När nu det har tagits ett beslut om att behålla ett vargpar inom renskötselområdet ska vi vara medveten om att de kommer kosta mycket pengar. De lär inte bli billigt att hålla liv i samebyarna nu när vargparet kommer börja härja där. Redan nu så har denna gulatik kostat lite över miljonen. Ungefär 6 mil ifrån vargparet så finns det ingen ambulans tillgänglig för människor. Om människan varit mer värd än vargarna så skulle de haft en Ambulans nu, för de pengar som staten lagt ner på rysstiken hade kunnat räcka till att hålla en ambulans i liv under ett år. Vargparet kommer säkerligen få det jätte bra nu. Mat kommer dom ha så de räcker och blir över. Sjukvård kommer finnas om de skulle finnas något tecken på att någon skulle bli ”sjuka”. Personliga assistenter kommer de ha dygnet runt. Överfallslarm har det genom sina sändare osv…

I dagens samhälle så är vissa djur mer värda än andra och till och med så värdefulla att de står över människan. Vart är vi påväg???

Av stovarjagaren - 8 november 2012 10:41

Hej,


Jag har länge varit spyfärdig på tramset runt hunddjuret som ska avlas in i den svenska ”vargstammen”. Men i morse så spydde jag på riktigt. Naturvårdsverket och Regeringen har beslutat om att vargtiken varken ska flyttas eller avlivas. Hon ska även få valpa inom samebyarnas vinterområden. Detta kommer medföra stora kostnader för samhället och det blir mina och dina pengar som kommer att användas till vargodlingen i sameland.

 

Vad kommer detta beslut innebära för folket i Norr? Som jag ser det så kommer det av all förmodan bli en stor vargzon där det inte kommer tillåtas någon form av skyddsjakt eller jakt. Avkommorna till skogsschäfern kommer bli märkt med ett stort K och blir extremt värdefulla som experterna burkar säga. Vi har redan sett hur vargen spridds sig som pesten i Mellansverige och vi har också läst och hört om konsekvenserna med varg på marken. De kommer bli extremt svårt att jaga med hund om man nu ens vill det. Djurhållning kommer bli omöjlig om du inte har råd med 4 meter högt elstängsel. Att ha barn och hundar på gårdsplan utan uppsikt kan vara förödande. Gulingen har ju redan visad Junseleborna vad hon är kapabel till där. Att rida med hästar i skogen kan vara med livet som insatts. Ja det går att räkna upp hur mycket somhelst med vad de innebär med en vargetablering.

 

För renägarna här i Norr kommer de här kanske bli dödsstöten. Det tas redan 50 000 renar varje år av rovdjur och det är utan varg på marken. De är inte bara dessa fyra samebyar som berörs av detta beslut utan de här kan öppna upp för ännu mer vargrevir här i norr och då kommer de bli fler renägare som blir drabbade. NVV tar en bit i taget.

 

De är så sorgligt att hela rovdjurspolitiken bygger på hur vargen ska leva och må. Att de är människor som blir drabbade finns de inte ens någon tanke på. Kommer detta vara dödsstöten för oss här uppe? Eller har samerna något triumfkort? För vårt triumfkort var samerna…..





Av stovarjagaren - 7 november 2012 10:58

Hej,


I mitt förra inlägg så gick jag hårt åt ett visst förbund. Och en del tyckte kanske att jag gick lite väl hårt åt. De må vara sant att jag attackerade med stora kanonen. MEN, jag står ju för det jag skriver och jag kan bara inte vara tyst när jag tycker saker är fel. De vore väldigt tråkigt om alla var tyst när man tyckte något var fel? De är falskt tycker jag. Jag tar heller en ärlig människa som säger vad han tycker än en ”hålla medare” som styrker alla medhårs för att de är rädda att ta en konflikt. Jag har varit med så pass länge i det här ”gamet” att jag har hyffsad koll på hur hela rovdjursåpan fungerar.

 

Jag har av personliga skäl tagit ett ”sabbatsår” ifrån både riksjägarna och jägarförbundet. Av den enkla anledning att jag inte håller med om vissa saker och känner mig inte tillfreds med sättet dom arbetar i VISSA frågor. Jag är mycket väl medveten om att BÅDA förbunden är viktiga och gör MYCKET bra jobb med en massa viktiga frågor. MEN, i det frågor JAG tycker är viktiga så går vi inte riktig ihop. JAG, är också väl medveten om att det är VIKTIGT att ha två starka förbund som jobbar för våran jakt och de jaktpolitiska frågorna.

 

Alla har vi den rätten att se med kritiska ögon på vissa saker. Och alla har vi den rätten att i en demokratisk värld ifrågasätta arbetet som våra företrädare gör. De får ju trotts allt pengar dels från medlemmarna och dels från de statliga jaktkortet som vi jägare betalar.

 

Allt är inte lätt här i världen och speciellt inte den brännheta frågan om vargen. Synd att den ska ta så mycket energi och tid av en. De var absolut bättre förr när man kunde jaga i godan ro utan att tänka på sådan här saker. Men tyvärr så levar man på 2000-talet och världen har blivit en mycket konstigare plats.


Nog om detta, hoppas ni förstår vad jag menar nu…..

Av stovarjagaren - 6 november 2012 11:53

Hej,


Skogschäfer historien rullar på i sin vanliga takt. Innan helgen så bestämde NVV att den gula tiken inte skulle flyttas.


” Den finskryska flyttvargen bedöms som för viktig både politiskt och genetiskt, för att Naturvårdsverkets tjänstemän ska våga ta ett snabbt beslut om avlivning.

– Vi vill ge politikerna en chans, att bland annat fundera på riksdagens beslut, att det faktiskt ska tillåtas enstaka vargföryngringar utanför renskötselns året runt-marker, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket. Säger hon till tidningen jakt och jägare”  


De har alltså hittat kryphålet i 2001 års proposition, alltså att det kan ”tillåtas” enstaka föryngringar utanför renskötselområdets året runt marker. NVV sätter alltså nu press på regeringen om att ta ett beslut som skulle kunna ändra hela rovdjurspolitiken och bli en förödande katastrof för renägarna och jägarna i Norr. Om det blir nu så att regeringen beslutar om att vargparet får leva och föda valpar till våren. Ja då har dom öppnat upp för att skapa fler revir i norra delen av Sverige. För ingen tror väll på att det kommer nöja sig med det här? Ger man dom ett finger så tar dom hela handen.


Beslutet togs även emot med jubel av Grimsö och deras experter. Olof Liberg säger till jakt och jägare såhär....


– Det är ett bra beslut. Då får politikerna chansen att titta över besluten och lagstiftningen. Det är ett så känsligt ärende att regeringen bör få yttra sig. Under tiden får man också se hur stora skador vargarna ställer till där de befinner sig just nu”.


Som jag skrivit i ett tidigare inlägg så har ju redan en av dessa samebyar varit utsatt för ett vargprojekt. Nämligen bullmarksvargen. Där skulle man också ”utreda” eventuella skador som vargen gjorde. De här är en medveten taktik som ekosoferna kör med. De försöker pressa djurägare till alla gränser. Horribelt och sjukt i mina ögon. Men i dagens Sverige och med den sjuka rovdjurspolitiken så blir jag inte förvånad.


Något som jag även blir förbryllad över är en kommentar Gunnar Glöersen skrev idag på sin blogg.


självklart vore det bäst för oss i Mellansverige och för lösningen på vargfrågan att den röda tiken får valpar. Kostnaden om hon inte tillåts få valpar riskerar att bli mycket högre än eventuell ersättning till den drabbade samebyn. Vad skulle tex 100 vargar extra kosta per år? Framför allt skulle kostnaderna flyttas från skattebetalarna till enskilda näringsidkare.”


Okej, förstår ni nu vad jag menar med att inte betala in till något förbund? De jobbar för att sprida vargen över hela Sverige. Det tror på fullaste allvar att Mellansverige ska få de bättre då. Hur tänker han och jägarförbundet där?


De tror alltså att de kommer få skjuta ner vargstammen i söder med några hundra djur per år? (Tänk er tidningsrubrikerna) Bara för att det kommer bli en vargstam i norra Sverige? Knappast, det kommer inte att bli så. När väll vargen fått sitt fäste här i Norr så kommer politikern inte bry sig. Det Bor ju knappt några människor kvar här i Norrlandsinland. Skriker det på hjälp så kommer INGEN lyssna eller BRY sig. Herregud, det finns knappt en sjukvård, lite jobb, dåliga vägar osv…  tror det på allvar att de skulle börja lyssna på hjälp om det börjar krylla varg i skogarna? Hela Sverige ska med, och norra Sverige blir ett utmärkt naturreservat. Hela projekt varg handlar om det.


De kommer bli unika revir i hela Norrland. För det kommer av all förmodan att sprida sina avkommer till andra ställen och där kommer det också bli ”unika” revir. Om vi inte får skjuta dessa vargar tror ni då vi kommer få jaga dess avkommer?


I helgen var jag i det område där skogschäfern och hennes partner varit hela hösten. Folket och jägarna där tror fortfarande att vargen kommer försvinna när renen kommer. För så har det alltid varit. De har alltså inte förstått att dessa vargar är extremt viktiga och kommer bevakas varje sekund. Pengar kommer att finnas för att betala för det skador som vargen ställer till med. Många som jag också har pratat med är medlemar i SJF. Hur går det ihop? Jag trodde alla som var medlemar i SJF hade förstått deras rovdjurspolicy?  VARJE län ska kunna ha minst 1-2 föryngringar varje år.


Nu ska jag inte bara kasta skit på SJF. De försöker ju göra sitt bästa och det tror på en gyllendemedelväg lösning i denna vargfråga. Jag tror inte det. Just nu så är jakthundraserna bevarande ett tag framåt bara för att norra Sverige har relativt vargfritt. När det väll brakar lös då kommer de bli svårt för våra hundraser att överleva. Jag hoppas alla vet att blir det ett unikt vargrevir i Junsele trakten så kommer vi få se fler ”unika” vargrevir i norr. Tro mig…


En annan sak jag tycker smartskallarna på NVV ska ha tänkt på. Vad ska det göra om vargparet följer med renhjorden tillbaka till fjället? Där det ABSOLUT inte kan få finnas några vargar? Har de tagit med i sina beräkningar att vargen följer sina föda? Som den gjort i alla tider? Jag bara undrar….


Fortsättning följer…….

Av stovarjagaren - 5 november 2012 09:24

Hej,


Då har man varit på sitt livs första jaktläger och det blev som 30-åring. Men det var super kul. Jag fick en förfrågan för cirka ett år sedan om jag skulle vilja komma och gå som hundförare på ett ungdomsläger. Och om de är någon man kan ställa upp på så är det just sådana saker(tycker jag). Nu blev ju också lägret av. Så jag och Traj packa ihop våra grejer och for dit. Lägret var placerat i Backe, Jämtland. Och vi jagade på marker som låg runt omkring. De var Jägareförbundet Mitt Norrland och Sunnansjögårdens jakt och fiske som stod för arrangemanget och markerna. Allt var jätte bra ordnat och de var bara att installera sig när man kom fram. Det bjöds på kyckling kebab första kvällen.


Vi skulle jaga lördag och söndag. Vi var 4 stövare och 2 jämthundar. Och vi gjorde som så att vi delade upp oss i två olika gäng. De som jagade hare på lördagen fick jaga älg på söndagen och så tvärt om. Jag och Traj fick med oss en kille som hette Niklas. Vi fick en ruta som såg ganska bra ut. Men som okänd på marken så vet man ju aldrig riktigt vart man ska gå. Men tillslut så hittade vi harslag och stannade och gjorde upp en eld. De tog inte så lång tid innan vi fick upp haren och det gick ganska bra. Vi fick se haren två gånger men vi lyckades aldrig komma till skott. Haren blev less tillslut och bestämde sig för att ta vägen någon kilometer. Så då var det bara att lyfta på kepsen och tacka för en god match. Då var klockan också så mycket så vi bestämde oss för att fara hem. Alla som var med på lördagen fick höra drev. Och många fick också se hare. Älgjägarna hade också haft upp älg men inte heller dom hade lyckads fälla någon. Så dagen blev ju lyckad trotts allt. Kvällen bjöds det på fläskfilé och Potatisgratäng.


På söndagen följde en kille som hette Tobias med mig och Traj. Vi fick en ny mark och en ny ruta att vara på. Alltså även denna gång visste vi inte riktigt vart vi skulle gå. Men vi hade en jätte tur och trampade upp en hare på en gång. Dock så skrämde vi drevet när de kom tillbaka och vi fick aldrig chansen att hitta något pass. Haren ville inte heller denna dag vara med i matchen. Vi kopplade traj och bytte ställe. Vi fick gå ett tag och han med att fika lite innan Traj kom på slag. Även denna gång gick det relativt snabbt att få upp haren. Haren drog som ett skott ca 1 km innan den började bukta. Och innan vi hade kommit fram så hade drevet dragit längre bort. Men det kom tillbaka efter ett tag men då låg Traj så långt efter så jag valde att koppla för att de började bli kväll och jag hade en lång väg hem att åka. Dagen bjöd ändå på en skjuten hare. Och det var en ung kille som fick fälla sin första hare. Så det var ju jätte kul. Även älgjägarna lyckades fälla en älgkalv. Så det blev en perfekt avslutning på jakthelgen.


De här är grejen gott folk. Tänk om vi kunde göra mer sådan här saker för ungdomen. Då hade det inte varit något medlemstapp i våra föreningar. Och vi hade kunnat säkra vår framtid och existens. Men handen på hjärtat gott folk. Hur många är villiga att göra sånt här? Är man villig och lägga ner tid och energi på att göra läger eller dylikt? Jag hoppas att alla tänker på att göra något för att rekrytera nya jägare och harjägare. Sen är det fantastiks roligt att ha med folk ut i skogen. Så passa på så länge det nu går att jaga.


Jag vill tacka Jägareförbundet Mitt Norrland(Mikael Backman), Sunnansjögårdens jakt och fiske(Familjen Mårtensson) för ett bra läger. Sen vill jag tacka de andra hundförare med stövare Peter, Henkan och Crille. Och sen ett JÄTTE stort TACK till alla ungdomar som valde att komma på lägret. Utan er hade det ju aldrig blivit av.

               

Av stovarjagaren - 2 november 2012 08:12

 


Karin heter jag. Stockholmsfödd men smålänning sen 25 år. Specialistsjuksköterska i psykiatri men jobbar sedan fyra år som verksamhetschef för ett behandlingshem inom Aleris.


Stövaren och jakten blev en del av mitt liv så sent som för åtta år sedan. I min ungdom var jag hästtjej med egna hästar och hundar och tävlade lite inom hästsport. Att jakten och stövaren inte fanns tidigare i mitt liv beror på att detta inte kommit i min väg. Jag tog direkt jägarexamen och på min första älgjakt fick jag skjuta en älgtjur. Men det var stövarjakten som tog min själ i besittning fullständigt från första dagen jag var ute med en stövare i skogen. Under jaktsäsong är jag ute i skogen varje ledig dag och höjdpunkten på året är ett par veckors jakt i Norrland varje höst. Jag har idag en finnstövartik som heter Jaga och är fyra år samt en strävhårig tax – Morris. Jag har varit medlem i SvStk sedan stövaren kom in i mitt liv. Efter att ha gått en del jaktprov med stövare utbildade jag mig till jaktprovsdomare för fyra år sedan. Det har blivit en del prov dömda både på hare och räv.  Tycker det är så roligt och lärorikt att få se många olika hundar i skogen och träffa andra stövarmänniskor. Jag blev invald i Smålands stövarklubbs styrelse 2010. Är också intresserad av organisation, ledarskap och gruppdynamik. Därför följde jag med till Fullmäktige 2010 för att se, höra och lära. Jag ville veta mer om organisationen som vi tillhör - SvStk, hur fattas besluten, hur går diskussionerna som leder fram till beslut, hur är organisationen uppbyggd mm. I år var jag på mitt andra Fullmäktige nu som delegat. Jag är sekreterare och utställningsansvarig i vår klubb vilket jag tycker är mycket roligt. När det inte är jaktsäsong tjänstgör jag gärna som ringsekreterare på utställningar. Det utbildade jag mig till så jag ska ha något att göra när det inte går att släppa stövaren.


Jag funderar mycket på vilka egenskaper det är som gör en bra stövare bra och vilka av dessa egenskaper som är resultat av arv och vilka vi kan påverka. Det är intressant och finns kanske inte något exakt svar på. Det som oftast lyfts fram som den viktigaste egenskapen är jaktlusten. Det håller jag med om men i alla de uttalanden jag hört och sett så undrar jag om alla lägger samma definition i vad jaktlust är. Jag har satt sexa på jaktlust på hund som inte fått slag på en hel dag men som envetet fortsatt söka ut lika energiskt hela dagen fram till koppling strax före 1500. Fick efter det provet höra att de inte sett någon hare på marken det året. Det anser jag vara stor jaktlust. Jag kan inte heller begripa att antal drevminuter skulle vara ett mått på hur stor jaktlust en hund har. Jag tror att när en hund väl har drevdjuret framför näsan så är det få som inte har lust att jaga det. Ett drev kan ju avslutas av att haren, räven kryper in t ex. Däremot under hundens sök och vilken energi hunden söker med, hur hunden arbetar på slagen, att hunden ligger kvar på tappten och jobbar är moment där vi lättare ser hur stor jaktlust hunden har.


Just nu i mina tankar undrar jag varför många är så rädda för att rävhundar ska komma till Stövar-SM. Min upplevelse efter att ha dömt några rävprov är att det inte alls är så lätt att göra ett bra provresultat på räv. Statistiken när vi tittar bakåt på alla Stövar-SM som gått av stapeln säger mig också att rävhundarna inte är ett så stort hot mot harhundarna.  Tankarna går vidare till dessa som önskar ett specifikt har-SM. För att inte utesluta de hundar som driver både hare och räv skulle vi behöva ett har/räv-SM också. Dessa två SM tillsammans med ett räv-SM skulle innebära arrangemang av tre SM-tävlingar per år.  Jag har förstått att det är tufft för många av våra lokalklubbar att genomföra dessa arrangemang då medlemsantalet krymper och det inte finns folk som ställer upp. Ska vi då öka på belastningen med ännu ett större arrangemang?


Det var lite av det som rör sig i mitt huvud nu. Vi har många saker att brottas med såsom sjunkande medlemssiffror, vargen, jaktmotståndare, sjunkande valpregistreringar mm mm men vi får inte glömma bort att ha roligt, jaga och njuta. Det är så mycket inbördes gnissel i våra led och tjafs. Tänk om vi kunde glädjas med varandra lite mer, åt varandras framgångar, duktiga hundar o s v. Ju fler duktiga hundar som kommer fram desto bättre…även om det inte är min hund eller…(glimten i ögat).


Vad vore livet utan våra stövare!


Karin Åström

Av stovarjagaren - 1 november 2012 09:36

God morgon,


Igår fick vi alltså reda på vad som delvis sades under mötet om vargparet i Junsele. Det blir antingen ännu en flytt eller så blir det avlivning om samerna får bestämma. Det återstår nu att se vad verket kommer göra. De har åkt hem för att ”fundera” över saken. De var lite oväntat att NVV skulle lägga sig så platt på en gång? Vi vet ju hur viktigt denna tik är och vilka enorma pengar som lagts ner. Jag är fortfarande skeptiskt och vill inte ropa hej riktigt än. Vargexperten Olof Liberg sade så här om saken – Det kommer nästan aldrig några glada nyheter i den här branschen det är nästan risk för en kolerisk hjärtattack när jag hör sådant här. Det är så synd om Liberg, jag känner vekligen empati för honom….


Han har dock rätt på en sak, en glad nyhet kommer nästan aldrig i dagens rovdjurspolitik. Men välkommen till verkligheten Liberg. Såhär känner nästan alla andra som är insatt i denna galna värld.

De lär bli en fortsättning på historien, så de lär nog bli en del rader till om detta…


En glad harjägare!


Nu till något annat,


Igår så slängde jag ut ett inlägg på stövarklubbens FB sida. Jag tyckte det var ”bedrövligt” att man nästan fick ihop 140 kommentarer om vilken hund som BÖR gå vidare till SMet. För det blir alltid en debatt om jaktprov och tävlingar när det kommer på tal. De är där fokusen ligger i dagens stövarvärld. När man ska komma med något kreativt om hur man ska utveckla klubben så får man nästan aldrig någon respons i alla fall inte den samma som när det gäller tävlingar och regler. Vad jag ville med detta var att väcka liv i folk få någon reaktion. Jag ville få reda på vad folk tycker och vad man lägger störst vikt på…


När jag först skaffade en stövare var det inte för att gå jaktprov och starta på tävlingar. De var för att jaga. Jag kom direkt från älgjakt och fågeljakt där allt handlat om jakt, inte om tävlingar och jaktprov. Jag tog även jägarexamen för att jag ville jaga. Men vad jag snabbt insåg med stövarjakten var att det viktigaste var hur länge stövaren drev, och att man var nästan tvungen att starta på prov helst direkt. Visst jag följde alla råden och har startat på prov. Har även fått fram min första stövare till SJCH. Det har varit enormt kul också. De är spännande som tusan att starta på jaktprov. De är alltså inte så att jag vill ta bort jaktprov och tävlingar, det jag vill är att folk ska vara medveten om konsekvenserna när man bara inriktar sig på en sak…


Om vi ser vilken tid som läggs ner på jaktprov och tävlingar i varje lokalklubb så inser ni nog snabbt att lokalklubbarna lever enbart på jaktproven och tävlingarna. De vanliga jägarna finns inte längre kvar i klubbarna. De är jaktprovsfolket som håller det i liv. Men, vad kommer hända om några år om vi enbart lägger fokus på jaktprov och tävlingar? Vi har EN dag på året som är helt vigt åt att låta allmänheten följa med på stövarjakt, och det är på stövarjaktensdag. Hur många dagar viker vi åt tävlingarna? Förstår ni vart jag vill komma?


Om kanske 10-20 år så kanske vi är hälften av vad vi är idag om ens det. Och hur ska vi då lyckas vända på steken? Hur ska man förklara för våra avkommor varför stövarjakten försvann?


Far vad är det för hundar du har på kort?

 – Jo det är stövare kära barn, dom tävlade jag med när jag var ung.

– men du har ju sagt att du jagade när du var ung

. – Nja, vi kallade det jakt men egentligen var det en hundsport vi höll på med.

 – jaha? Så varför är det ingen som håller på med det idag då?

– Ja kära barn, de yngre på den tiden ville jaga och inte bra kolla på klockan. Så det valde att jaga med andra hundar eller så köpte de blandraser

-Det var synd far att du inte fick fortsätta med din hundsport.

– Jo det tycker jag med men när jag ser tillbaka så kanske vi överdrev med tävlingar och glömde bort att vi faktiskt hade jakthundar.


Tänk om det blir såhär? Vi kommer ha ett jävligt bra hundmatrial och stamtavlor av högsta klass. Men vem ska köpa hundarna? Uppfödarna kommer säkert kunna få iväg valpar så länge det finns folk som är intresserade av jaktprov och tävlingar. Men vi får för varje år minder medlemar och förre som vill köpa stövare.

Har ni förstått vart jag vill komma? Man kanske bör tänka om och lägga lite mer krut på andra saker än bara tävlingar. JAG, säger inte att vi ska ta bort tävlingar, utan vill att jaktprovsfolket inte ska glömma bort vad det är vi håller på med. Vi skapar ju vår egen framtid så att säga..


Sen får vi inte heller glömma att i alla dessa tävlingar så finns det en stor prestige. Mycket avundsjuka och folk som anklagar varandra för allt mellan himmel och jord. Ibland grova personliga påhopp. Och de är ingen trevlig värld för någon yngre förmåga att komma in i. Ni vet vad jag menar...


En fundering jag haft är om vi nu ska hålla på med hundsport. Testa och kör ett SM med folk upp till 25 år. Inte några gamla tuppar som slåss om äran. Utan folk som kanske aldrig annars skulle kommit fram. Var en tanke, de kanske skulle locka några fler att starta på prov.


Och om man nu är intresserad som de felsta är så kan ni följa DM:et mellan Norr och Västerbotten i Kalix live här. Vi håller självklart tummarna för vårt lag från västerbotten och önskar dom lycka till.


Ha en trevlig dag!!!

Presentation

Omröstning

Nu går vi in på den andra halvan av jaktsäsongen. Vad tycker ni om det?
 Jagar hellre vitharar på barmark
 Har/rävjakt ska bedrivas på snö
 Vi får sällan snö där jag bor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5 6 7 8 9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards