Karin heter jag. Stockholmsfödd men smålänning sen 25 år. Specialistsjuksköterska i psykiatri men jobbar sedan fyra år som verksamhetschef för ett behandlingshem inom Aleris.

Stövaren och jakten blev en del av mitt liv så sent som för åtta år sedan. I min ungdom var jag hästtjej med egna hästar och hundar och tävlade lite inom hästsport. Att jakten och stövaren inte fanns tidigare i mitt liv beror på att detta inte kommit i min väg. Jag tog direkt jägarexamen och på min första älgjakt fick jag skjuta en älgtjur. Men det var stövarjakten som tog min själ i besittning fullständigt från första dagen jag var ute med en stövare i skogen. Under jaktsäsong är jag ute i skogen varje ledig dag och höjdpunkten på året är ett par veckors jakt i Norrland varje höst. Jag har idag en finnstövartik som heter Jaga och är fyra år samt en strävhårig tax – Morris. Jag har varit medlem i SvStk sedan stövaren kom in i mitt liv. Efter att ha gått en del jaktprov med stövare utbildade jag mig till jaktprovsdomare för fyra år sedan. Det har blivit en del prov dömda både på hare och räv.  Tycker det är så roligt och lärorikt att få se många olika hundar i skogen och träffa andra stövarmänniskor. Jag blev invald i Smålands stövarklubbs styrelse 2010. Är också intresserad av organisation, ledarskap och gruppdynamik. Därför följde jag med till Fullmäktige 2010 för att se, höra och lära. Jag ville veta mer om organisationen som vi tillhör - SvStk, hur fattas besluten, hur går diskussionerna som leder fram till beslut, hur är organisationen uppbyggd mm. I år var jag på mitt andra Fullmäktige nu som delegat. Jag är sekreterare och utställningsansvarig i vår klubb vilket jag tycker är mycket roligt. När det inte är jaktsäsong tjänstgör jag gärna som ringsekreterare på utställningar. Det utbildade jag mig till så jag ska ha något att göra när det inte går att släppa stövaren.

Jag funderar mycket på vilka egenskaper det är som gör en bra stövare bra och vilka av dessa egenskaper som är resultat av arv och vilka vi kan påverka. Det är intressant och finns kanske inte något exakt svar på. Det som oftast lyfts fram som den viktigaste egenskapen är jaktlusten. Det håller jag med om men i alla de uttalanden jag hört och sett så undrar jag om alla lägger samma definition i vad jaktlust är. Jag har satt sexa på jaktlust på hund som inte fått slag på en hel dag men som envetet fortsatt söka ut lika energiskt hela dagen fram till koppling strax före 1500. Fick efter det provet höra att de inte sett någon hare på marken det året. Det anser jag vara stor jaktlust. Jag kan inte heller begripa att antal drevminuter skulle vara ett mått på hur stor jaktlust en hund har. Jag tror att när en hund väl har drevdjuret framför näsan så är det få som inte har lust att jaga det. Ett drev kan ju avslutas av att haren, räven kryper in t ex. Däremot under hundens sök och vilken energi hunden söker med, hur hunden arbetar på slagen, att hunden ligger kvar på tappten och jobbar är moment där vi lättare ser hur stor jaktlust hunden har.

Just nu i mina tankar undrar jag varför många är så rädda för att rävhundar ska komma till Stövar-SM. Min upplevelse efter att ha dömt några rävprov är att det inte alls är så lätt att göra ett bra provresultat på räv. Statistiken när vi tittar bakåt på alla Stövar-SM som gått av stapeln säger mig också att rävhundarna inte är ett så stort hot mot harhundarna.  Tankarna går vidare till dessa som önskar ett specifikt har-SM. För att inte utesluta de hundar som driver både hare och räv skulle vi behöva ett har/räv-SM också. Dessa två SM tillsammans med ett räv-SM skulle innebära arrangemang av tre SM-tävlingar per år.  Jag har förstått att det är tufft för många av våra lokalklubbar att genomföra dessa arrangemang då medlemsantalet krymper och det inte finns folk som ställer upp. Ska vi då öka på belastningen med ännu ett större arrangemang?

Det var lite av det som rör sig i mitt huvud nu. Vi har många saker att brottas med såsom sjunkande medlemssiffror, vargen, jaktmotståndare, sjunkande valpregistreringar mm mm men vi får inte glömma bort att ha roligt, jaga och njuta. Det är så mycket inbördes gnissel i våra led och tjafs. Tänk om vi kunde glädjas med varandra lite mer, åt varandras framgångar, duktiga hundar o s v. Ju fler duktiga hundar som kommer fram desto bättre…även om det inte är min hund eller…(glimten i ögat).

Vad vore livet utan våra stövare!

Karin Åström

God morgon,

Igår fick vi alltså reda på vad som delvis sades under mötet om vargparet i Junsele. Det blir antingen ännu en flytt eller så blir det avlivning om samerna får bestämma. Det återstår nu att se vad verket kommer göra. De har åkt hem för att ”fundera” över saken. De var lite oväntat att NVV skulle lägga sig så platt på en gång? Vi vet ju hur viktigt denna tik är och vilka enorma pengar som lagts ner. Jag är fortfarande skeptiskt och vill inte ropa hej riktigt än. Vargexperten Olof Liberg sade så här om saken – Det kommer nästan aldrig några glada nyheter i den här branschen det är nästan risk för en kolerisk hjärtattack när jag hör sådant här. Det är så synd om Liberg, jag känner vekligen empati för honom….

Han har dock rätt på en sak, en glad nyhet kommer nästan aldrig i dagens rovdjurspolitik. Men välkommen till verkligheten Liberg. Såhär känner nästan alla andra som är insatt i denna galna värld.

De lär bli en fortsättning på historien, så de lär nog bli en del rader till om detta…

En glad harjägare!

Nu till något annat,

Igår så slängde jag ut ett inlägg på stövarklubbens FB sida. Jag tyckte det var ”bedrövligt” att man nästan fick ihop 140 kommentarer om vilken hund som BÖR gå vidare till SMet. För det blir alltid en debatt om jaktprov och tävlingar när det kommer på tal. De är där fokusen ligger i dagens stövarvärld. När man ska komma med något kreativt om hur man ska utveckla klubben så får man nästan aldrig någon respons i alla fall inte den samma som när det gäller tävlingar och regler. Vad jag ville med detta var att väcka liv i folk få någon reaktion. Jag ville få reda på vad folk tycker och vad man lägger störst vikt på…

När jag först skaffade en stövare var det inte för att gå jaktprov och starta på tävlingar. De var för att jaga. Jag kom direkt från älgjakt och fågeljakt där allt handlat om jakt, inte om tävlingar och jaktprov. Jag tog även jägarexamen för att jag ville jaga. Men vad jag snabbt insåg med stövarjakten var att det viktigaste var hur länge stövaren drev, och att man var nästan tvungen att starta på prov helst direkt. Visst jag följde alla råden och har startat på prov. Har även fått fram min första stövare till SJCH. Det har varit enormt kul också. De är spännande som tusan att starta på jaktprov. De är alltså inte så att jag vill ta bort jaktprov och tävlingar, det jag vill är att folk ska vara medveten om konsekvenserna när man bara inriktar sig på en sak…

Om vi ser vilken tid som läggs ner på jaktprov och tävlingar i varje lokalklubb så inser ni nog snabbt att lokalklubbarna lever enbart på jaktproven och tävlingarna. De vanliga jägarna finns inte längre kvar i klubbarna. De är jaktprovsfolket som håller det i liv. Men, vad kommer hända om några år om vi enbart lägger fokus på jaktprov och tävlingar? Vi har EN dag på året som är helt vigt åt att låta allmänheten följa med på stövarjakt, och det är på stövarjaktensdag. Hur många dagar viker vi åt tävlingarna? Förstår ni vart jag vill komma?

Om kanske 10-20 år så kanske vi är hälften av vad vi är idag om ens det. Och hur ska vi då lyckas vända på steken? Hur ska man förklara för våra avkommor varför stövarjakten försvann?

– Far vad är det för hundar du har på kort?

 – Jo det är stövare kära barn, dom tävlade jag med när jag var ung.

– men du har ju sagt att du jagade när du var ung

. – Nja, vi kallade det jakt men egentligen var det en hundsport vi höll på med.

 – jaha? Så varför är det ingen som håller på med det idag då?

– Ja kära barn, de yngre på den tiden ville jaga och inte bra kolla på klockan. Så det valde att jaga med andra hundar eller så köpte de blandraser

-Det var synd far att du inte fick fortsätta med din hundsport.

– Jo det tycker jag med men när jag ser tillbaka så kanske vi överdrev med tävlingar och glömde bort att vi faktiskt hade jakthundar.

Tänk om det blir såhär? Vi kommer ha ett jävligt bra hundmatrial och stamtavlor av högsta klass. Men vem ska köpa hundarna? Uppfödarna kommer säkert kunna få iväg valpar så länge det finns folk som är intresserade av jaktprov och tävlingar. Men vi får för varje år minder medlemar och förre som vill köpa stövare.

Har ni förstått vart jag vill komma? Man kanske bör tänka om och lägga lite mer krut på andra saker än bara tävlingar. JAG, säger inte att vi ska ta bort tävlingar, utan vill att jaktprovsfolket inte ska glömma bort vad det är vi håller på med. Vi skapar ju vår egen framtid så att säga..

Sen får vi inte heller glömma att i alla dessa tävlingar så finns det en stor prestige. Mycket avundsjuka och folk som anklagar varandra för allt mellan himmel och jord. Ibland grova personliga påhopp. Och de är ingen trevlig värld för någon yngre förmåga att komma in i. Ni vet vad jag menar...

En fundering jag haft är om vi nu ska hålla på med hundsport. Testa och kör ett SM med folk upp till 25 år. Inte några gamla tuppar som slåss om äran. Utan folk som kanske aldrig annars skulle kommit fram. Var en tanke, de kanske skulle locka några fler att starta på prov.

Och om man nu är intresserad som de felsta är så kan ni följa DM:et mellan Norr och Västerbotten i Kalix live här. Vi håller självklart tummarna för vårt lag från västerbotten och önskar dom lycka till.

Ha en trevlig dag!!!

Hej,

Vi fortsätter skriva lite om projekt ”genetisk viktigt skogsschäfer i sameland”. Jag hade fullständigt missat en artikel i Svenskjakt där Olof(varg experten)Liberg uttalar sig. Så är säger han ” – Nu måste vi bara försöka hålla liv i denna genetiskt extremt värdefulla tik, åtminstone en fortplantningssäsong. Det blir inte lätt, men kan Sverige vända 4 -0 mot Tyskland på deras hemmaplan i Berlin till 4-4 så är allt möjligt”. Och såhär står det i Västernorrlands Förvaltningsplan för stora rovdjur 2006-2010. ”Etableringar/revirbildningar, som berör renskötselns vinterbetesmarker i länet förutses dock innebära alltför stora störningar och skador för rennäringen. Varg i sådana områden ska kunna bli föremål för skyddsjakt. Det blir därför av särskild vikt att noggrant följa de vargar som rör sig i länet.
Vargar med finskt/ryskt ursprung bör med avseende på deras genetiska värde hanteras restriktivt med avseende på skyddsjakt.
Under alla omständigheter måste dock, om det uppstår svåra problem för ren- och tamdjursägare, snabba åtgärder kunna genomföras för att mildra situationen.
Länsstyrelsen ska tillsvidare noggrant följa de vargar som rör sig i länet. Vargar som anses genetiskt viktiga för landet ska skyddas i möjligaste mån.
Hanteringen av dessa individer får inte leda till minskad tolerans för rovdjur eller motverka ett ökat avståndstagande mot den illegala jakten.”

Alltså blir det som jag och flera andra räknat ut. De kommer göra allt för att hålla varghunden i liv så den kan fortplanta sig och föda fram små gulliga gulblåa vargar som ska ingå i den så inavlade, sjuka, akututrotningshotade isolerade vargstam vi nu skapar i Sverige. Och regeringen kommer offra rennäringen för att projektet inte ska se som helt misslyckat.

Man känner en stor tagg som gnager i ens mage varje gång man läser om dårskapet. De är en liten klick galan ekosofer som lyckats lura en hel nation om att vi måste ha varg i Sverige. Eller åtminstone någon som liknar varg. ALLA tror på allt dessa dårar kokar ihop. De tar ingen hänsyn till människor som ska leva med eländet. Det pratas genetik hit och dit och hur synd det är om det stackars vargar som skapar kaos vart dom än kommer. Finns inget logiskt i allt detta. Det är sjukt, helt sinnesjukt.

Nu kommer vi i Norra Sverige få se hur en vargetablering utvecklas. Hur livet på landet förändras och hur myndigheterna kommer köra över folk, precis som det gjort med den mellersta delen av landet. Vi ser redan idag en snabb avvekling av inlandet i de norra delarna av Sverige. Och de som bor kvar där bor där för naturen, fisket och jakten. De har inget annat. Varför ska myndigheterna beröva den ända livskvalit som de har? Är en varghybrid så himla viktigt? En varghund som förövrigt kostat mer än vad en ambulans skulle ha kostat. De orter i inlandet i Västerbotten som blev av mitt sin ambulans skulle nog heller velat att regeringen hjälpte dom med akutvård och ambulans istället för att flytta runt en varghund. Ja ni förstår säkert själva hur sjukt detta land blivit. Vissa djur står över oss människor.

Tänk för bara 15-20 år sedan så diskuterades aldrig varg eller annat otyg i våra stugor. Då pratade man om hardrev och ståndskall. Nu är det nästan bara rovdjurspolitik som pratas i jaktstugorna. Varför har det gått så fel? Varför lyssnade vi inte på folk som varnade för detta redan på 80-talet? Vi har låtit rovdjurskramar eliten tvättat våra hjärnor och inbillat folk hur bra det är med stora stammar av varg och andra rovdjur. Vi har inte sett hur det haft en dold agenda och hur smart det jobbat. Man måste ändå ge dom lite beröm att det lyckats med sitt projekt.

Idag så kommer säkert svaret på hur de blir med bastarden och dess partner. Verket har ”sit down” med renskötarna. Så jag lär återkomma i denna fråga………………………………..

Hej,

Åter igen så har alltså den genetiskt viktiga skogsschäffer slagit sig ner i samernas land. Och även denna gång har hon med sig en hane. För mig låter det också otroligt att hon hittade en partner på dessa bredgrader. NVV kanske skulle börja spela på lotto och ha lika tur som hon. Då kanske de kan betala igen alla miljoner de lagt ner på varghunden. Nu på onsdag så kommer NVV sätta sig ner och prata med de berörande samebyarna och ”försöka” komma fram till någon bra lösning. Samerna har sagt det förut och kommer säkert säga det igen. DET GÅR INTE ATT BEDRIVA RENSKÖTSEL MED VARG PÅ MARKEN. Men vad fick Idre sameby göra när hon uppehöll sig där? I ett dokument som jag läste igår fick Idre sameby ut en bra slant under den tiden. De var därför hon kunde vara där så länge. Kommer myndigheterna göra samma sak denna gång? Man ger samerna en slant och försöker fixa fram andra vintermarker? Inget verkar ju vara omöjligt i dessa tider. Jag är djupt oroad att myndigheterna kommer köra över samerna och låta paret få valpar i vår. För annars så har ju hela projekt ”flytta runt vargar” totalt misslyckats. Men det återstår att se hur det blir. Och hur ställer sig andra samebyar till ett sådan beslut? Förmodligen kommer det flesta flyga i taket. För det skulle innebära att det öppnas upp för fler revirbildande par inom renskötselområdet. Börjar ingen se mönstret USA och deras Indianer? NVV och andra desperata myndigheter kommer göra allt för att få igenom en avveckling av renskötseln så det får ha sina varghundar ifred.

Bullmarksvargen,

Jag vet inte om någon kommer ihåg Bullmarksvargen som härjade här uppe i mitten av 2000-talet. Den fick nästan en rockstjärna stämpel över sig. Han cirkulerade i media nästan varje dag. Och de var en ständigt debatt om den skulle få leva eller ej. De var också en av många hundra konstiga projekt NVV satte igång. Man satte sändare på vargen och ville studera hur den betedde sig bland renar. Ja det slutade på ett sätt, den sköt i en renhage. De slutade som många andra gånger. Alltså den kunde inte låta bli renarena tillslut. Innan den sköts så hade den härjad bland vinterrenarna många veckor. Samebyarna fick helt enkelt inte skjuta den. Utan de fick flytta runt renhjordarna mest hela vintern. Vad kalaset kostade vet jag inte. Men det hämnar säkert på ett sex siffrigt belopp. Ja ni fattar säkert hur det kommer sluta om det blir valpar i det området till våren, och hela året där på. När vargen fått fäste ja då äre kört good by..

PS. De som sköt bullmarksvargen är samma sameby som nu är i strid om gulvargen Ds.

Hej,

Så då var det äntligen måndag igen och man får vila upp sig efter en lååång jakthelg. På lördagen så hade det kommit ca 5-7 cm nysnö och det fanns inte ett harspår på hela marken. Jag tror vi körde 10 mil skogsbilväg för att kika om vi skulle finna några harspår, men inte ett spår fann vi. Vi gjorde ett släpp med Nosler så han fick jogga av sig lite energi. Dock så fann  han ej några slag. Men lördagen bjöd på ett fantastiskt väder som plåster på såret och jag och far hade trevlig i solen. Söndagen blev bättre då jag bytte mark och lite mindre snö. Traj fick verkligen bekänna färg när han fick jaga hela dagen. Två upptag på två olika harar. Första snödrevet för han i år och det gick lite hackigt men han höll ihop bra och skrapade ihop några godkända drevminuter. Helt klart en perfekt start på snön för lillen.

Farliga isar,

Något annat som vi bör tänka på i dessa dagar är de otroligt dåliga isarna. Vattendragen håller på att lägga sig här uppe och det har kommit lite snö på de isbelagda partierna och det utgör en livsfara för våra jaktkamrater. Min kära vän fick uppleva det i helgen när hans jämthund gick igenom isen och drunknade. Så snälla var vaksamma när ni släpper era hundar så dom inte far ut på några farliga isar. Det kan ju vara svårt om dreven går iväg en längre bit. Men med GPS-pejlen så kan man försöka hindra detta på bästa möjliga sätt. Nu hoppas jag min väns jämthund skäller ståndskall uppe i hundhimmelen.

Ungdomsjakt till helgen,

Till helgen så far jag på ett jaktläger för en massa ungdomar. De ska bli jätte spännande och kul att få dela med sig av harjakt med stövare. Sen så har vi ett super gäng som ska vara hundförare så vi kommer förmodligen ha jätte trevlig helg.

Ha en trevlig dag ALLA jägare där ute i vida världen…

Foto: Hans och Jallu

Vem är jag? Jo en stövargubbe som under snart 70 år levt med stövare och jakt. Uppvuxen i Haparanda i en jägarfamilj där vi var sju bröder som alla jagade och med en far som skolade in oss på ”Dianas stigar”.  Den första renrasiga stövaren kom till vår familj var en finnstövartik som hette Tilly, hon köptes från Uleåborg i Finland 1947. Sedan dess har den finska stövaren varit ”min ras”. Dessutom har genom åren funnits fågelhundar av olika slag, älghundar och någon grythund i familjen.  För mig har stövarjakten alltid varit nr 1.  F.n. har jag tre hundar, UJCH Loffe 12år, UJCH Kuturan Jallu 8 år och UJCH Komujoen Kusti 7 år. Jag har jobbat på Lantmäteriet och började som ”pinnpojke” i slutet på 50 talet och slutade som Överlantmätare och chef för Lantmäterimyndigheterna i Norr- och Västerbotten 2007.

Första kontakten med stövarklubben fick jag vid ett jaktprov i slutet på 60 talet. Sedan dess har jag på olika sätt försökt bidra så gott jag förmått till stövarverksamheten genom att engagera mig i Norrbottens stövarklubb. Har haft olika uppdrag i styrelsen i mer än 30 år. Mitt huvudintresse har alltid varit regel- och avelsfrågor. Var också med i den regelkommitté som arbetade fram förslag till de nuvarande jaktprovsreglerna. Dom är nu behov av översyn för att vi skall kunna ta nästa steg i stövarens utveckling till en bättre jakthund. Många av momenten är svårbedömda och av mindre betydelse för aveln. Att momenten dessutom har samma vikt är inte bra

En regelrevision bör ta sikte på att skapa effektivare hundar. Därför bör följande fyra moment vara utgångspunken för ett nytt regelverk.

1.Sök ( från släpp tills hunden reser drevdjuret)

2. Drevförmåga (drevtid under viss tidsrymd)

3 Skallets hörbarhet.

4. Jaktlust.

Till detta kan sedan läggas olika tilläggsuppgifter och tidsgänser t.ex har hunden inte rest drevdjur inom t.ex 4 timmar så avslutas provdagen.

Jag är också mycket kritisk till den devalvering som jaktproven genomgått de senaste åren. Där hundägaren kan välja provmark, domare och väder för att hunden skall bli JCH. Det är att överge det viktigaste målet för stövarklubben, att utveckla stövaren till en bättre jakthund. Att utveckla något genom att sänka kraven har aldrig fungerat och kommer inte att göra det nu heller. Det är snarare att bidra till avvecklingen.

I jakten på fler medlemmar får vi inte överge utvecklingen av våra kära stövare till ännu bättre jakthundar. Båda delarna behövs. Målet måste vara effektivare, friska och sunda hundar. Det är en av grundpelarna för den framtida stövarjakten.

// Hans Djärv

Hej,

När man har mer än en hund och inte har oändligt med tid, så är det bra att ha någon som kan fara ut med någon av hundarna på veckorna när man jobbar. Jag har en sådan ”hundvakt”. Nu när man har slut på semestern så är de perfekt att ha en hundvakt som far ut och jagar. Men det är ju inte vem somhelst som får låna hundarna för jakt. För det är ju alltid en risk att det kan hända något under jakten och då vill man ju att personen som är ute har någon koll på vad man ska göra. Men ”gudfadern” till Traj litar jag på och dom har fått en bra kemi ute i skogen.

Foto: "hundvakten"

Trajs kull,

Förutom Traj så finns det faktiskt andra syskon ur kullen som gått väldigt bra. Vi har en hanen Jalle i Norge som har två öppen ettor och är klar för Elitklass. Sen har vi syster Ina som också har två öppen ettor och en elit två. Hon van förövrigt sitt ZON-prov i Norrbotten och kvalificera sig för KM men lyckades inte riktigt där. Men de kommer fler chanser och det finns mycket jakt i denna kull som endast är två år gammal nu.

Livesändning från DM

Förövrigt så kommer Norrbottens Läns Stövarklubb köra livesändning från DM:et i Kalix. Så här skriver dom på sin hemsida. "Norrbottens läns stövarklubb fortsätter succén från 2010 med direktsändning från skogen från SM-kvalet för Norra Norrland. I år går provet i skogarna runt Kalix den 1-2 november." Med dagens teknik så kan man verkligen göra saker mycket bättre. En kanon ide detta och det kommer säkert kunna utvecklas i framtiden. Vi så ju på Räv-SM ifjol där man kunde följa hundarna via GPS-pejl. Och man fick faktiskt som åskådare bakom datorn vara med ut i "skogen".

Hästar och hästmänniskorna,

De är en grupp som varit väldigt passiva i vargdebatten. Det kan bero på att forskare och andra experter ständigt påvisar att ”vargar inte dödar hästar”. Men överallt i världen så händer det. Nu hade en tjej ifrån Falun väldigt tur när hon var ute och red och träffade på ett 10-tal vargar. Vad hade hänt om vargarna satt efter hästen? Tänk på det ni som vill leva ett med naturen…

Hej,

Jag har tittat på omröstningen som jag haft uppe nu under hösten. Som jag kan se så har över hälften som svarat på frågorna tyckt det varit dåligt med hare. Och de speglar ju även min uppfattning. Så vi kan konstatera att det är dåligt med hare på många platser. Och det har inte gynnat någon stövarägare i höst. Under mina år som stövarjägare så har jag aldrig varit med om att det varit såhär pass dåligt. Jag kanske låter gnällig och upprepat mig flera gånger på bloggen om just hartillgången. Men det är åt helvetes trist att det ska vara dåligt med hare.

Snart snösäsong

Snart så går vi in i snösäsongen här uppe i norr. Och då kanske man får en liten mer verklig syn på hur det egentligen står till.  Så det återstår att se hur bra hundar man har. Rätt vad det är så kryllar det av hare på markerna. Men jag skulle bli väldigt förvånad om det vore så. Nu går vi som sagt in i den andra delen av jaktsäsongen, hur många ser framemot den? Rösta gärna på den nya omröstningen!!!

Gulben,

Ni kanske kommer ihåg att jag skrev om en varg som observerats i trakterna runt Åsele tidigare i höst? Det är förmodligen den vargen som slagit ihop sig med Gulben nere vid Junsele och har med största sannolikhet bildat det nordligaste vargreviret som är för oss känt. Nu håller länsstyrelses i Västernorrland på att spåra vargarna för att se om det verkligen har bildat ett revir. Men jag skulle kunna sätta min ena tumme på att så är fallet. De berörda samebyarna har redan varit i kontakt med myndigheterna. Snart så kommer samerna flytta ner några tusen renar till området där vargarna rör sig och det kommer förmodligen sluta i kaos om nu vargarna är kvar. Men fråga är vad myndigheterna gör med dessa vargar. För det första så är ju Gulben den mest påkostade vargen i hela världen. Och den har en massa viktiga hundgener som ska avlas in i den svenska hund/vargstammen. Den kommer inte bli flyttad en gång till. För så korkad kan dom väll inte vara? Och skjuter man den så har man ju kastat bort en himla massa pengar och jobb helt i onödan? De kommer bli väldigt intressant att följa detta. Om nu inte samerna får läge att använda paragraf 28 vill säga. För blir det här ett revir och valpar väntas till våren. Ja då har myndigheterna verkligen spänt bågen. Vågar dom göra det mot samerna? Frågan kommer säkert bli besvarad nu i vinter. Fortsättning följer…..

Foto: Johan Nyqvist

Må gott ALLA jägare!!